Laserbearbetningens växande roll inom metaller, glas och mer därtill

Prenumerera på våra sociala medier för snabba inlägg

Introduktion till laserbearbetning inom tillverkning

Laserbearbetningstekniken har genomgått en snabb utveckling och används ofta inom olika områden, såsom flyg- och rymdindustrin, fordonsindustrin, elektronik med mera. Den spelar en betydande roll för att förbättra produktkvalitet, arbetsproduktivitet och automatisering, samtidigt som den minskar föroreningar och materialförbrukning (Gong, 2012).

Laserbearbetning i metall och icke-metalliska material

Den primära tillämpningen av laserbearbetning under det senaste decenniet har varit inom metallmaterial, inklusive skärning, svetsning och beklädnad. Området expanderar dock till icke-metalliska material som textilier, glas, plast, polymerer och keramik. Vart och ett av dessa material öppnar upp möjligheter inom olika industrier, även om de redan har etablerade bearbetningstekniker (Yumoto et al., 2017).

Utmaningar och innovationer inom laserbearbetning av glas

Glas, med sina breda tillämpningar inom industrier som fordonsindustrin, byggbranschen och elektronik, representerar ett betydande område för laserbearbetning. Traditionella glasskärningsmetoder, som involverar hårda legeringar eller diamantverktyg, begränsas av låg effektivitet och ojämna kanter. Däremot erbjuder laserskärning ett mer effektivt och precist alternativ. Detta är särskilt tydligt inom industrier som smartphonetillverkning, där laserskärning används för kameralinsskydd och stora bildskärmar (Ding et al., 2019).

Laserbearbetning av högvärdiga glastyper

Olika typer av glas, såsom optiskt glas, kvartsglas och safirglas, presenterar unika utmaningar på grund av sin spröda natur. Avancerade lasertekniker som femtosekundlaseretsning har dock möjliggjort precisionsbearbetning av dessa material (Sun & Flores, 2010).

Våglängdens inverkan på laserteknologiska processer

Laserns våglängd påverkar processen avsevärt, särskilt för material som konstruktionsstål. Lasrar som emitterar ultravioletta, synliga, nära och avlägsna infraröda områden har analyserats med avseende på deras kritiska effekttäthet för smältning och avdunstning (Lazov, Angelov & Teirumnieks, 2019).

Olika tillämpningar baserade på våglängder

Valet av laservåglängd är inte godtyckligt utan är starkt beroende av materialets egenskaper och önskat resultat. Till exempel är UV-lasrar (med kortare våglängder) utmärkta för precisionsgravering och mikrobearbetning, eftersom de kan producera finare detaljer. Detta gör dem idealiska för halvledar- och mikroelektronikindustrin. Däremot är infraröda lasrar mer effektiva för bearbetning av tjockare material på grund av deras djupare penetrationsförmåga, vilket gör dem lämpliga för tunga industriella tillämpningar. (Majumdar & Manna, 2013). På liknande sätt finner gröna lasrar, som vanligtvis arbetar vid en våglängd på 532 nm, sin nisch i tillämpningar som kräver hög precision med minimal termisk påverkan. De är särskilt effektiva inom mikroelektronik för uppgifter som kretsmönster, i medicinska tillämpningar för procedurer som fotokoagulation och inom förnybar energi för tillverkning av solceller. Gröna lasrars unika våglängd gör dem också lämpliga för märkning och gravering av olika material, inklusive plast och metaller, där hög kontrast och minimal ytskada önskas. Denna anpassningsförmåga hos gröna lasrar understryker vikten av våglängdsval inom laserteknik, vilket säkerställer optimala resultat för specifika material och tillämpningar.

De525nm grön laserär en specifik typ av laserteknik som kännetecknas av sin distinkta gröna ljusemission vid våglängden 525 nanometer. Gröna lasrar vid denna våglängd används inom retinal fotokoagulation, där deras höga effekt och precision är fördelaktiga. De är också potentiellt användbara vid materialbearbetning, särskilt inom områden som kräver exakt och minimal termisk påverkan..Utvecklingen av gröna laserdioder på c-plan GaN-substrat mot längre våglängder vid 524–532 nm markerar ett betydande framsteg inom lasertekniken. Denna utveckling är avgörande för tillämpningar som kräver specifika våglängdsegenskaper.

Kontinuerliga våg- och modellåsta laserkällor

Kontinuerliga vågor (CW) och modellåsade kvasi-CW-laserkällor vid olika våglängder som nära infrarött (NIR) vid 1064 nm, grönt vid 532 nm och ultraviolett (UV) vid 355 nm övervägs för laserdopande selektiva emittersolceller. Olika våglängder har implikationer för tillverkningens anpassningsförmåga och effektivitet (Patel et al., 2011).

Excimerlasrar för material med brett bandgap

Excimerlasrar, som arbetar med UV-våglängd, är lämpliga för bearbetning av material med brett bandgap som glas och kolfiberförstärkt polymer (CFRP), och erbjuder hög precision och minimal termisk påverkan (Kobayashi et al., 2017).

Nd:YAG-lasrar för industriella tillämpningar

Nd:YAG-lasrar, med sin anpassningsförmåga vad gäller våglängdsinställning, används inom en mängd olika tillämpningar. Deras förmåga att arbeta vid både 1064 nm och 532 nm möjliggör flexibilitet vid bearbetning av olika material. Till exempel är våglängden 1064 nm idealisk för djupgravering på metaller, medan våglängden 532 nm ger högkvalitativ ytgravering på plast och belagda metaller (Moon et al., 1999).

→Relaterade produkter:CW Diodpumpad fasttillståndslaser med 1064 nm våglängd

Högeffekts fiberlasersvetsning

Lasrar med våglängder nära 1000 nm, med god strålkvalitet och hög effekt, används vid titthålslasersvetsning av metaller. Dessa lasrar förångar och smälter effektivt material, vilket producerar högkvalitativa svetsar (Salminen, Piili & Purtonen, 2010).

Integrering av laserbearbetning med andra tekniker

Integreringen av laserbearbetning med andra tillverkningstekniker, såsom beklädnad och fräsning, har lett till mer effektiva och mångsidiga produktionssystem. Denna integration är särskilt fördelaktig inom industrier som verktygs- och formtillverkning samt motorreparation (Nowotny et al., 2010).

Laserbearbetning inom framväxande områden

Tillämpningen av laserteknik sträcker sig till nya områden som halvledar-, bildskärms- och tunnfilmsindustrier, och erbjuder nya möjligheter och förbättrar materialegenskaper, produktprecision och enhetsprestanda (Hwang et al., 2022).

Framtida trender inom laserbearbetning

Framtida utvecklingar inom laserbearbetningsteknik fokuserar på nya tillverkningstekniker, förbättring av produktkvaliteter, konstruktion av integrerade multimaterialkomponenter och ökade ekonomiska och processuella fördelar. Detta inkluderar lasersnabbtillverkning av strukturer med kontrollerad porositet, hybridsvetsning och laserprofilskärning av metallplåtar (Kukreja et al., 2013).

Laserbearbetningstekniken, med sina mångsidiga tillämpningar och kontinuerliga innovationer, formar framtiden för tillverkning och materialbearbetning. Dess mångsidighet och precision gör den till ett oumbärligt verktyg inom olika branscher och tänjer på gränserna för traditionella tillverkningsmetoder.

Lazov, L., Angelov, N., & Teirumnieks, E. (2019). METOD FÖR PRELIMINÄR UPSKATTNING AV DEN KRITISKA EFFEKTDENSITETEN I LASERTEKNISKA PROCESSER.MILJÖ. TEKNOLOGIER. RESURSER. Förhandlingar från den internationella vetenskapliga och praktiska konferensen. Länk
Patel, R., Wenham, S., Tjahjono, B., Hallam, B., Sugianto, A., & Bovatsek, J. (2011). Höghastighetstillverkning av laserdopande selektiva emittersolceller med 532 nm kontinuerlig våg (CW) och modellåsta kvasi-CW-laserkällor.Länk
Kobayashi, M., Kakizaki, K., Oizumi, H., Mimura, T., Fujimoto, J., & Mizoguchi, H. (2017). DUV högeffektlasrar för glas och CFRP.Länk
Moon, H., Yi, J., Rhee, Y., Cha, B., Lee, J., & Kim, K.-S. (1999). Effektiv intrakavitetsfrekvensfördubbling från en diffusiv reflektortypsdiod-sidpumpad Nd:YAG-laser med användning av en KTP-kristall.Länk
Salminen, A., Piili, H., & Purtonen, T. (2010). Egenskaperna för högeffektfiberlasersvetsning.Förhandlingar från Institutionen för maskiningenjörer, del C: Journal of Mechanical Engineering Science, 224, 1019-1029.Länk
Majumdar, J., & Manna, I. (2013). Introduktion till laserassisterad tillverkning av material.Länk
Gong, S. (2012). Undersökningar och tillämpningar av avancerad laserbearbetningsteknik.Länk
Yumoto, J., Torizuka, K., & Kuroda, R. (2017). Utveckling av en testbädd för lasertillverkning och databas för lasermaterialbearbetning.Översikten över laserteknik, 45, 565-570.Länk
Ding, Y., Xue, Y., Pang, J., Yang, L.-j., & Hong, M. (2019). Framsteg inom in-situ övervakningsteknik för laserbehandling.SCIENTIA SINICA Physica, Mechanica & Astronomica. Länk
Sun, H., & Flores, K. (2010). Mikrostrukturell analys av laserbearbetat Zr-baserat bulkmetalliskt glas.Metallurgiska och materialtransaktioner A. Länk
Nowotny, S., Muenster, R., Scharek, S., & Beyer, E. (2010). Integrerad lasercell för kombinerad laserbeklädnad och fräsning.Monteringsautomation, 30(1), 36–38.Länk
Kukreja, LM, Kaul, R., Paul, C., Ganesh, P., & Rao, BT (2013). Framväxande lasermaterialbearbetningstekniker för framtida industriella tillämpningar.Länk
Hwang, E., Choi, J., & Hong, S. (2022). Framväxande laserassisterade vakuumprocesser för ultraprecisionstillverkning med hög avkastning.Nanoskala. Länk

 

Relaterade nyheter
>> Relaterat innehåll

Publiceringstid: 18 januari 2024